Utseendet har alltid spelat en stor roll i mänsklighetens historia, inte minst då status och makt avspeglats i saker som kläder och frisyrer. Än idag ges en hel del uppmärksamhet åt hur folk ser ut, vilket kan ha både positiva och negativa konsekvenser beroende på vad som sägs.

Olika tidsepoker har olika ideal, och det gäller inte minst håret. Skägg eller renrakat, långt eller kort, färgat eller naturligt – vad som anses trendigt eller vackert har sannerligen varierat rejält genom tiderna. Idag finns dessutom fler möjligheter än någonsin, inte minst då människor som lider av håravfall kan få hjälp med att få kalufsen tillbaka genom att gå på behandlingar hos exempelvis Nordic Hair, som ger varaktiga och snygga resultat.

Attityder och makt

Att makthavares yttre utsätts för både ris och ros har varit ett genomgående faktum genom alla tider och antika författare som greken Herodotus och romaren Suetonius frossade gärna i detaljer om hur folk såg ut och vad det innebar. På liknade sätt skrevs det kilometervis med spalter om Fredrik Reinfeldts avkopplade klädsel under ett statsbesök, för att inte tala om dagens alla kommentarer om Donald Trumps frisyr.

Utseendet som en politisk maktfaktor har längre utnyttats av dem som sitter i toppen, och det är ingen slump att allt från Egyptens faraoner till påven eller Japans kejsare nyttjat högst ritualiserade ceremoniella dräkter för olika tillfällen. Offentliga personer har också beundrats för sitt hår och sina frisyrer och med det skapat trender. Harald Hårfagre, den norske vikingakungen som bland annat avbildas i serien Vikings, fick enligt historiker sitt smeknamn då han antingen hade vackert hår eller då han inte klippte sig på ett helt årtioende, och Jennifer Anistons frisyr blev nästan mer känd än hennes rollkaraktär i serien Vänner.

Det respektingivande skägget

Det är inte bara håret på huvudet som har varit en källa till status och intryck utan även det i ansiktet. Medan egyptierna ofta rakade huvudet och istället bar peruker, gillade de att ha korta skägg som de rakade i olika former som till exempel getskägg, medan ortodoxa judar strängt förbjöds att använda rakblad.

De gamla grekiska filosoferna lät skägget växa som ett tecken på sin vishet, och det blev ett ideal som efterapades även av senare kulturer. Romarna, som alltid var renrakade, förfasades till en början då deras kejsare Hadrianus lät både skägget och mustaschen växa för att visa sin respekt för den grekiska kulturen, men efter honom kom ett stort antal kejsare att fortsätta bruket.

Idag har skägget gjort en rejäl comeback, men när det gäller världsledarna är det fortfarande renrakat som gäller med vissa undantag som exempelvis Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Långt hår har dock inte varit på tapeten bland ledare under de senaste århundradena, utan är ett nöje förbehållet rockstjärnor och vanligt folk.